Vad är benskörhet/osteoporos?
Enligt definitionen är sjukdomen vanlig och kan vara allvarlig eller kronisk. Den innebär att skelettbenens täthet och styrka minskar, vilket ökar risken för frakturer (benbrott).
Ben är levande vävnad, och liksom i andra vävnader i kroppen pågår i benvävnaden en ständig process med nedbrytning och nybildning (en process som kallas omsättning av skelettben). Processen pågår under hela livet, även efter att skelettet har slutat växa. I takt med att vi åldras börjar benvävnaden brytas ned snabbare än den ersätts, vilket leder till att bentätheten gradvis minskar. När bentätheten minskar blir skelettbenen mer porösa och sköra och risken för frakturer blir allt större. Var tredje kvinna och var femte man kommer till slut att drabbas av en fraktur på grund av osteoporos.
Många tror att benskörhet bara drabbar äldre, och det är riktigt att osteoporosfrakturer är vanligare bland äldre människor. Den minskning av bentätheten som så småningom leder till benskörhet pågår dock under lång tid och börjar normalt medan man fortfarande är ganska ung.
Osteoporos kan minska livskvaliteten kraftigt och leda till betydande funktionsnedsättning och förlorat oberoende. ormal del av åldrandet men faktiskt går att undvik! Idag finns det effektiva behandlingar som (tillsammans med en sund och anpassad livsstils kan minska risken för frakturer och bidra till att göra det möjligt att leva ett fortsatt aktivt och oberoende liv på det sätt man önskar.
Förebyggande åtgärder
Genetiska (ärftliga) faktorer påverkar risken för att drabbas av osteoporos, liksom sjukdomar som under uppväxten påverkar benuppbyggnaden negativt.
Även ens livsstil i ungdomen och senare i livet har betydelse. Det beror på att vissa livsstilsaspekter, särskilt kost- och motionsvanor, påverkar både hur mycket benmassa som byggs upp medan man är ung och hur snabbt bentätheten minskar när man blir äldre. Ju högre bentäthet man har som mest när man är ung, desto lägre kan risken för att utveckla osteoporos bli.
Exempel på förebyggande åtgärder:
- Få tillräckligt med kalcium (upp till 900 mg per dag för ungdomar och unga vuxna) och D-vitamin (genom kosttillskott och/eller måttlig och säker exponering för solljus)
- Regelbunden belastande träning (t.ex. promenader, löpning, styrketräning eller dans)
- Inte röka
Riskfaktorer
Män och kvinnor över 60 löper större risk att drabbas av osteoporos än unga. Det hindrar inte att osteoporos eller osteopeni (nedsatt bentäthet, som kan leda till osteoporos) kan utvecklas mycket tidigare i livet.
Benvävnaden kan försvagas betydligt utan att det ger några märkbara symtom. Det är faktiskt inte ovanligt att den som lider av osteoporos inte märker något av sjukdomen före den första frakturen. Därför är det viktigt att du diskuterar risken att drabbas av osteoporos med din läkare om någon av nedanstående riskfaktorer gäller dig.
Riskfaktorerna för osteoporos kan delas in i två kategorier:
- Påverkbara faktorer: sådant du själv kan förändra
- Konstanta faktorer: sådant du inte kan styra över/förändra men som kan motivera dig att göra små förändringar av din livsstil för att förbättra din skeletthälsa.
Påverkbara faktorer som ökar risken
- Hög alkoholkonsumtion
- Rökning
- Alltför låg kroppsvikt
- Dålig kost
- D-vitaminbrist
- Ätstörningar
- Brist på motion
- För lite kalcium i kosten
- Att falla ofta
|
Konstanta faktorer som ökar risken
- Hög ålder
- Kön – osteoporos är vanligare bland kvinnor
- Osteoporos i släkten
- Tidigare frakturer (benbrott)
- Etnisk tillhörighet – osteoporos är vanligare bland vita och asiater
- Efter menopausen
- Hysterektomi med avlägsnande av äggstockarna
- Långtidsbehandling med kortison (glukokortikoider)
- Reumatoid artrit
- Hormonrubbningar (östrogenbrist hos kvinnor och testosteronbrist hos män)
- Celiaki (glutenintolerans)
- Ulcerös Colit
|
De konstanta riskfaktorerna går inte att göra något åt, men om du är medveten om dem kan det motivera dig att göra vad du kan för att bevara skeletthälsan.